Jag åkte till sjukhuset utan några förväntningar eller ens förhoppningar. Kände mig bara helt tom när jag satte mig ner & förklarade läget. Att jag visste att det var kört. & läkaren höll med. Det lät ju inget vidare, men först ville hon kolla. & så sa hon orden:
.
"Ja, det verkar ju inte helt normalt. Fostersäcken är platt... Det ska den inte vara. & man kan se att det har varit en blödning i moderkakan, det är den lilla mörka fläcken brevid fostersäcken."
.
Jag blev inte förvånad. Jag visste ju redan.
.
"Men... Vänta... Jag ser ett foster! & jag ser tydligt ett litet hjärta slå. & gulkroppen är normal. Ja, allt ser normalt ut förutom att fostersäcken är lite platt."
.
Say what????? Lever Flempan????
.
Jo, tydligen så har jag haft ett påbörjat missfall, som Flempan har överlevt (ännu så länge, måste jag tillägga). Det kan tydligen hända att missfallet stannar av & graviditeten kan fortskrida normalt efter det. Läkaren förklarade att Flempan har över 50 % chans att klara sig. Men det finns ju inga garantier förstås & missfallet kan ju fortsätta...
.
Jag frågade om varför symptomen i stort sett försvunnit & varför testet visade typ noll? Hon förklarade att det kan gå upp & ned i en graviditet & att jag antagligen visade alla tecken på ett missfall eftersom jag ju höll på att få ett missfall... Så nu har jag lämnat blodprov. Risken finns ju att HCG-nivån är för låg, men att Flempan inte har uptäckt det ännu. De skulle försöka ringa i efm & meddela resultatet, men tror knappast att de hinner. Så får fortsätta våndas en stund till. .
Men det finns hopp! Världens bästa födelsdagspresent till underbara mannen! :)
.
Ps. Blogger vägrar visst fatta att jag vill ha mellanrum mellan raderna, därav punkterna... :)
2 kommentarer:
Så alldeles underbart! Fortsätt att hoppas, Flempan är en liten kämpe!!
Heja Flempan!
Skicka en kommentar