Finner inga ord...

Hörde på nyheterna igår om en 3-månaders bebis som kvävts i sin barnvagn av en katt som somnat på bebisens ansikte. Tårarna sprutade. Fy 17 vad hemskt! Där låg jag i sängen & kramade på min bebis, med två katter som sov nere vid mina fötter (& en katt i soffan). Snacka om tankeställare...

Mina tankar går idag till familjen som drabbats av den hemska tragedi.

Idag pussar jag ännu mer än vanligt på min älskade Adelia.

Ett litet tips...

En spjälsäng med madrass inköpt för 150 kr på Blocket. Ett babygym inköpt på samma ställe för 100 kr. & detta är resultatet:

Adelia verkligen älskar sin nya lekplats. Dessutom befinner hon sig strategiskt placerad mellan kök & vardagsrum, bredvid köksbordet, så att hon alltid är med. & hon är i precis lagom puss & goshöjd. Att hon kan titta ut genom köksfönstret är också en bonus. Så ja, det här försöket var verkligen superlyckat! :)

& värre blir det...

Sjuk dotter, ännu sjukare mamma & en pappa som jobbar. Det är ingen rolig kombination alls. Lösningen? Voltaren-T, thé med massa honung & bita ihop. I morse låg jag i sängen & grät & ropade på MIN mamma. Det var illa.

Jag vill sova. Det vill inte Adelia. Så här sitter vi.

Det nya livet. Inte så rosenskimrande idag.

Min lilla sjukling

Så var det då dags. Första förkylningen är här. & tungt är det. Både för mamma & för lilltjejen. Knappt någon sömn på två nätter nu. & lilltjejen snörvlar & gråter. & mamma snörvlar & gråter. Att amma ett förkylt barn är verkligen ingen höjdare. Nä nu måste vi försöka vila.

Det nya livet

Konversation utspelad igår morse kl 05.30.

Jag: Det är bajs i handfatet.

Maken: Jaa, vad bra!

Jag: Jo. Godnatt.

Konversation utspelad i morse kl 05.30.

Maken: Du är blöt.

Jag: Jo. Jag fick duscha. Det är bajs på golvet.

Maken: Vad bra!

Jag: Mmm. Godnatt.

Livet med fyra månader gamla Adelia är bara för underbart! :)

Jag kan andas igen!

Igår kväll. En vecka efter att han försvann. Så satt han där i hallen. Som om inget hade hänt. Jag kan andas igen. Mitt kärlekstroll är hemma.

Tack för alla värmande kommentarer!

Jag har ringt en spåtant!

Jag har tom ringt två spåtanter. Det trodde jag aldrig i hela mitt liv att jag skulle göra. Men för mitt kärlekstroll gör jag allt! Båda två sa samma sak. Att han gått över landsvägen & är i grannområdet & att han mår bra. Att han kommer att komma hem. Att jag inte ska oroa mig.

Jag tror inte på spåtanter. Egentligen. Tror att de säger precis det jag vill höra. & det gjorde de också. Men just nu så tror jag på det. För jag orkar inte gråta mer.