På arbetsförmedlingen

Några uttalanden från min arbetsförmedlare (under de 10 minuter som jag var där):

- Vad gör du här egentligen? Jag hade tänkt ringa, men du vet hur det är. Solen skiner ju iaf, & du kanske hinner med en shoppingrunda när du ändå är här?

- Jobbet som jobbcoach som jag rekommenderade dig till, ja de ville ha ngn till december så det kan du glömma. Men det gör inget. Det är ändå rätt meningslöst. Jag menar, vad ska vi egentligen med coacher till när vi ändå inte har några jobb att förmedla?

- Ja, jag kopierar väl helt enkelt över texten från din gamla handlingsplan till en ny. Det måste ju stå ngt.

- Min motivation är väldigt låg. Hur är din?

- Vet du. Jag tror inte att du får ngt jobb. Det finns inga jobb. Men du vet, du måste ju ändå söka...

Så. 1 timmes resa dit & 1 timmes resa hem (min arbetsförmedlare finns nämligen i grannkommunen då Värmdös arbetsförmedling byggdes om när jag blev arbetslös). Plus 1 timmes väntan då bussarna så klart inte passade - för ett 10 minuters möte! & ja, ni ser ju själva hur meningsfullt det var. Snacka om bortkastad dag.

Min arbetsförmedlare är för övrigt stencool. Henne har jag absolut ingenting emot. Bättre att hon säger som det är, att arbetsförmedlingen verkligen inte kan göra ett skit för mig & att chansen att jag får ett jobb = noll. Jag menar, det kommer ju knappast som ngn nyhet för mig. Synd bara att hon inte ringde så att jag sluppit åka dit. För jag har faktiskt bättre saker att göra med min tid.