Tufft

Det har varit tufft de senaste dagarna - därav min frånvaro härifrån. Förkylningen vägrar ge med sig. Jag sover dåligt på nätterna så jag är ständigt trött & huvudvärken är aldrig långt borta. Dessutom har jag fått mer & mer problem med min onda axel (som jag skrivit om tidigare). Numera gör den ont mer eller mindre konstant. Lite mindre smärta tidigt på dagen, men ju senare det blir, desto mer värker det. Vissa kvällar har jag så ont att jag gråter. Jag smäller in axeln i väggen (för att det känns skönt!!!) & drömmer om amputation (på allvar!). Inget lindrar. Får ju inte ta annat smärtstillande än alvedon, vilket inte har någon som helst effekt, så jag biter ihop & försöker överleva när det är som värst.

Tycker inte om att gnälla om det, så jag har hållit tyst (förutom till min man för han märker ju hur som helst hur ont jag har). Men i helgen berättade jag även för mina föräldrar. Så att de förstår varför jag ibland inte orkar träffas eller ens prata.

Det är väldigt svårt att vara trevlig när man har så ont... Är rädd att det kommer att vara så här för alltid. Skrämmande tanke!

Hur som helst. Var på sjukgymastikvattengympan förra veckan & berättade då för min sjukgymnast. Så jag har fått tid till henne idag. Vet inte om hon kan göra ngt, men så här kan jag bara inte ha det längre så om inte hon kan hjälpa måste jag söka hjälp någon annanstans.

Annars var det besök hos barnmorskan förra veckan, både enskilt & i mammagrupp. Det var roligt & allt är fortfarande normalt - skönt att slippa oroa sig över det iaf. Nu måste jag sätta fart mot sjukgymnasten. Hoppas kunna återkomma med lite glädjande besked i efm! Håll tummarna!