Min resa från ofrivilligt barnlös till mamma till tre små underverk alla födda inom tre år. En resa som tagit en abrupt vändning då minsta tjejen visat sig vara född med ett allvarligt hjärtfel (VSD). Välkommen att följa fortsättningen på vår resa!
torsdag, januari 21, 2010
Adelia - snart sju månader!
Snart sju månader! Vart har tiden tagit vägen? Vår lillskrutta håller på att bli en stor lillskrutta! & världens finaste tjej, ja det har vi verkligen begåvats med! ;)
Just nu är livet med Adelia helt underbart! Senaste utvecklingsfasen är avklarad (den var lite jobbig måste jag säga) & just nu har vi världens soligaste tjej som förgyller alla våra dagar med sitt stora leende. Hon somnar snällt runt 20.00 (fortfarande sover hon i vår säng - vi sover alla så bra ju!) & sen sover hon till 8 på morgonen, med lite snutt vid 5-tiden. Våra dagar är fyllda med roliga aktiviteter, eller så är vi bara hemma & leker. Vi sjunger & dansar & övar på att sitta & rulla runt (ett effektivt sätt att ta sig från ett ställe till ett annat). Maten funkar också kanonbra. Jag lagar all hennes mat själv & hon älskar att äta!
För min egen del har jag börjat övningsköra igen & jag längtar så efter att äntligen få ta det där körkortet! Till sommaren ska det definitivt vara klart!
Nej, nu ropas det på mig! :)
Ps. Bilden är på vår lilla julaftonstjej! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vilken prinsessa! Hon är verkligen jättejättejättefin! Och vad stor hon har blivit, hon föddes ju nyss...
Låter så himla mysigt allting, längtar tills det blir vårt tur måste jag säga! :)
Ta hand om er!
Kramar i massor
Söta lilla gullungen!!! :-) Hon är SÅ FIN!!!!
Följer hon kurvorna och allt...? Stående frågan från alla tycker jag. Hahahah
KRAM från oss i Skåneland.
Sötnosen! Så glad och fin hon är!! Skönt att ni också får sova, det betyder väldigt mycket att få sin sömn. Man orkar ju mer på dagarna då.
Tänk vad tiden springer iväg. Fast ibland kan jag känna att "vadå, Maja har ju alltid varit med oss" men ändå är det bara snart 9 veckor sedan jag klämde ut na till verkligheten.
Skrämmande och härligt på samma gång :)
Kram kram!
Skicka en kommentar